Kapitel 316, i vilket jag pysslar lite hemma.
Efter såna hiskeligt spännande äventyr ute i skogen som jag var med om häromdagen så fick jag ju lov att ta det lite lugnt sen. Tisdag gick helt åt att glo på dumburken och surfa dator. Jag har en idé om att göra en coverup på ena tatueringen och nu har jag klurat och tror jag har en plan över vad jag vill göra istället för min alv. Ja, han kommer ju att finnas kvar under det nya men det känns som om det ar dags för nåt nytt. Sen var det bara det där med pengar. Fick veta att tatueringar är aningens dyrare än de var när jag gjorde mina (beror nog på vem man går till också) och jag tror ju att bröllopet är prio 1. Men ska iaf gå till tatueraren jag bestämt mig för och se om de har några bilder på coverups så jag vet att de duger och sen höra lite vad det skulle kosta och så nån gång i framtiden kanske jag har råd.
Idag var planen att ta mig ur huset efter jag varit ute med voffsen. Men så kom jag på att jag skulle skriva ut ett par bilder och rama in och hänga upp. Ja och så blev det att hänga upp ett par till tavlor som vi haft liggande i år och dar. Och ett par krokar till koppel i hallen. Sen hittade jag de nya grejorna från Panduro och fick lov att provstämpla lite och se om det funkade. Och sen var jag tvungen att ila till Apoteket för att handla alvedon, de stänger tidigt på sommaren. Sen hade jag ingen lust att åka till stan längre så jag bestämde mig för att det var Fallout som gäller i kväll. Så det har jag pysslat lite med tills det var hög tid att laga nåt att äta. Sill och potäter fick det bli idag, mums!
Pratade lite med ungarna på Skype också. Viggo tror visst jag är i himlen nu (eftersom de flög antar jag), han ville låna ics telefon och ringa mamma, men inte mamma i himlen, mamma hemma. Det låter ju lite illa om han går och säger åt folk att jag är i himlen efter en vecka borta. Tur jag befinner mig på fast mark och ordentligt fastvuxen i soffan då. Imorgon komer sötungarna och ic hem. Full rulle igen, tur att jag är lite utvilad nu. Fast jag skulle ljuga om jag inte led av lite höstångest. Jag har alltså typ noll mammadagar kvar att ta ut efter augusti. Jag är färdig med att vara hemmamamma med andra ord. Fy, vill inte skicka ungarna på dagis hela långa dagarna, jag vill vara hemma och pussa på dem. Även om de kan vara rätt jobbiga ibland och jag är trött jämt så vill jag ju vara med dem. Inte att främmande människor ska ta hand om dem hela dagarna, hur roligt de än har det så är de ju inte med mig och ic som jag vill. Usch, tråkigt att de är så stora nu. Fast det är ju det som är grejen att de ÄR ju inte stora. Idun är ju pyttis fortfarande…
Sen ser jag ju fram emot att få skriva c-uppsatsen också. Skönt att få göra nåt åt sig själv och kunna ha den tiden. Men det svider lite i mammanerven som bara vill gulla ungar. Men nu ska jag ta mig tusan bli klar med skolan nån gång. Så det så.
Nä, nu knorrar Castor under en filt i soffan. Det brukar betyda att han är lite sugen på att gå på kvällstur. Det är inte jag. Ska dra igång Fallout igen när vi kommer in men är så mätt nu att promenaden kommer att bli jobbig… Urk… Hur kan man bli så här mätt på sill och potatis???
