Kapitel 312, i vilket jag kan klara mig utan mitt osvikliga lokalsinne.
Idag har vi fått hem vår gps. Jag är med i miljonlotteriet, hoppas på att vinna några miljoner så småningom, men tillsvidare få jag nöja mig med några hundringar hit och dit. Har varit 40 kr från en gps i en halv evighet nu men när senaste bunten lotter kom så vann jag på allihop. Så då fick jag mig nya grytlappar också när jag nu ändå beställde. Problemet är kanske att sladden som går till cigarettändaruttaget (undrar egentligen varför alla bilar har såna. Är bilar byggda av rökare? Hur många röker egentligen i bilen? Bara undrar…) är aningens kort eftersom vårt sitter mellan sätena istället för på instrumentpanelen. Men har inte testat än. Blir spännande att se vilka omvägar man har tagit av gammal vana. Kanske man kan hittaya spännande mål att åka till? Vem vet? Vi skulle ju egentligen köpt gps när vi skaffade bilen, men det var så fånigt att man inte kunde lyssna på stereon samtidigt som man navigerade så då sket vi i det. Sen blev det som aldrig av. Under tiden har jag utvecklat ett hyfsat bra lokalsinne, speciellt med tanke på attjag sprang (gick) vilse under orienteringsfriluftsdag på gymnasiet. Detta var mitt i Luleå och på ett elljusspår som gick runt i en cirkel och kom tillbaks till samma ställe igen när man tagitsig runt. Ic däremot är galet förvirrad. Man kan vara femton gånger på samma ställe och han vill ändå köra åt nåt konstigt håll som han tror är rätt. Men vi kompletterar ju varandra rätt bra då, han kör och jag försöker minnas vad som är höger och vänster. Kanske det blir enklare nu. Så länge den inte beter sig som det programmet vi testade pålaptopen. Den kärringen sa bara “du kör för fort” hela tiden. Höll på att bli galen! Lovar attlaptopen hade åkt ut genom fönstret inom kort om vi inte stängt av den.
Nu hör jag godnattkören hålla konsert i barnens rum. Viggo sjunger imse vimse och björnen sover
“Han e inte baali baa man e baali…”. Idun skrålar nåt också, låter mer som en full hockeysupporter. Hennes nya ord idag är gurka förresten. Katt och hund har hon tränat på. Och elefant. Åka bort säger hon också, hon och Viggo harsprungit med sina minikånken-väskor och skulle åka bort. Igår tog de bussen till Göteborg sa de. De satt bredvid varandra i fåtöljen och åkte buss. Tror de skulle köpa ringar. Eller kanske åka båt. Man vet ju aldrig vad de hittar på. Nu har min ena hand somnat och en del bokstäver faller bort märker jag, hoppas jag inte missar nåt stavfel så det blir jätteknäppt.
Idag fick Castor gå ärevarv istället för promenad. Vi träffade flera som är så förtjusta i honom och ville klappa. En liten flicka frågade varför jag hade så fina hundar. Vad svarar man på det? Idun och Viggo fick gå hem sista biten och så stannade vi på lekplatsen en sväng också. Det tycker de är roligt, men hundarna gillar det inte. Det kommer galna ungar på bmx-cyklar och hoppar i gupp som de byggt i sanden. Som tur är såskrämmer de bort de flesta rätt fort med sitt skällande
Men härmondagen kom detgubbar med jordfräs och skrämde Idun så vi fick gå. Inte lika kul det.
Viggo är rätt söt faktiskt just nu. Ibland kan de vara rätt mycket att hålla reda på, Idun är hysteriskt trotsig just nu, allt ska hon göra tvärtemot och om man bråkar på henne så skrattar hon bara åt en eller käftar emot (jo, hon kan det. Säger man att nu får du sluta med det där så säger hon NÄE och flinar en rakt upp i ansiktet, hon gillar att göra uppror). Och Viggo han är ju tre nu och mer förklaring krävs inte. Tillsammans ärde rätt busiga ibland. Sen sover jag rätt kasst med min dumma nerv i kläm så blir jag trött ibland och bara suckar och sätter mig ned ett tag och låter dem bråka. Då kommer Viggo och säger “Mamma inte lessen?” Näe, det är jag inte säger jag. Bara trött. “Mamma inte trött trött trött!” Näe, säger jag. Bara trött. Då ger han mig en kram och en puss och frågar om han ska pussa och blåsa på ryggen. Sen sa jag att nu får vi passa på att mysa ordentligt idag för sen är ni bara hemma imorgon innan ni ska åka flygplan till farmor. “Det gör inget mamma, Viggo kommer strax”. Sötisen
